Riksgälden

Underskott för staten i mars 2026

Källa: MFN
Neutral

Sammanfattning

Statens underskott i mars 2026 var 6,5 miljarder kronor, vilket var 7,7 miljarder kronor lägre än Riksgäldens prognos. Detta beror främst på högre skatteintäkter och lägre nettoutlåning till myndigheter.

Analys

Mars utfallet visar ett lägre underskott än väntat, drivet av positiva effekter i både skatteintäkter och utlåning. Detta är en positiv signal för statens finanser, men den totala statsskulden är fortsatt hög. Det är en rutinmässig uppdatering av statens finanser.

Insikter

  • • Positiv avvikelse från prognos.
  • • Lägre utlåning till myndigheter.

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 6,5 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 14,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre nettoutlåning till myndigheter.

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 6,5 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 14,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre nettoutlåning till myndigheter.

Det primära saldot var 2,4 miljarder kronor högre än prognos. Det beror huvudsakligen på något högre skatteinkomster än beräknat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 5,1 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror bland annat på högre inlåning än förväntat från Svenska Kraftnät.

Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos.

För tolvmånadersperioden till och med mars 2026 visade statens betalningar ett underskott på 103,5 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 222 miljarder kronor i slutet av mars.

Utfallet för april 2026 publiceras den 8 maj 2026 klockan 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 28 maj 2026.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor) UtfallPrognosDifferensAck. diff. [2]Utfall 12-månBudgetsaldo-6 543-14 1887 64523 610-103 450Nettolånebehov6 54314 188-7 645-23 610103 450Primärt saldo [3]13 70716 106-2 399-18 68273 408Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4]-10 445-5 309-5 136-5 632247Räntor på statsskulden3 2813 391-11070329 795- Ränta på lån i svenska kronor3 9593 3396211 17330 649- Ränta på lån i utländsk valuta4549-4-555-408- Realiserade valutakursdifferenser-7243-72685-446[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld mars 2026

Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 november 2025: Statsupplåning prognos och analys 2025:2.

Kontakter

Riksgäldens pressfunktion: 08-613 47 01, press@riksgalden.se

Om Riksgälden

Riksgälden är statens centrala finansförvaltning. Vi tryggar svensk ekonomi och värnar den finansiella stabiliteten.

www.riksgalden.se

Bifogade filer

Underskott för staten i mars 2026