Svensk ekonomi återhämtade sig snabbare än väntat under 2026, men väntas växa i något långsammare takt framöver. Stigande inflation, högre räntor och en mindre expansiv ekonomisk politik bromsar utvecklingen under de kommande åren. Samtidigt ökar riskerna i världsekonomin till följd av kriget i Mellanöstern, hög skuldsättning och osäkerhet kring den AI-drivna investeringsboomen. Det visar Swedbanks konjunkturrapport Swedbank Economic Outlook.

Svensk BNP väntas växa med 2,6 procent under 2026. Återhämtningen har drivits av ökad konsumtion, högre investeringar och en stark exportutveckling. Framöver väntas dock tillväxttakten falla tillbaka till omkring 2 procent per år.

– Svensk ekonomi har utvecklats starkare än väntat i år, men tillväxten har sannolikt passerat toppen. Hushållens ekonomi fortsätter att förbättras, men i långsammare takt när inflationen stiger och penningpolitiken blir mindre expansiv, säger Mattias Persson, chefekonom på Swedbank.

Inflationen stiger igen – ytterligare en räntehöjning

Efter en period med låg inflation väntas prisökningarna ta fart igen under de kommande månaderna. Högre energi- och råvarupriser, stigande livsmedelspriser och effekter från konflikten i Mellanöstern bidrar till snabbare prisökningar. Swedbank bedömer att den underliggande inflationen (KPIF exklusive energi och direkta effekter av tillfällig finanspolitik) stiger till omkring 2,5 procent under våren 2027 innan den faller tillbaka mot inflationsmålet.

– Inflationsuppgången innebär att Riksbanken inte är färdig med sina räntehöjningar. Vi bedömer att styrräntan höjs ytterligare en gång till 2,25 procent i februari nästa år, säger Mattias Persson.

Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att stärkas gradvis och uppgången i sysselsättningen breddas till flera branscher. Arbetslösheten väntas falla till 7,6 procent i slutet av 2028. Samtidigt syns ännu inga större effekter av AI på den totala sysselsättningen, även om utvecklingen skiljer sig åt mellan olika branscher.

– Arbetsmarknaden utvecklas fortsatt positivt och sysselsättningen ökar i fler delar av ekonomin. Samtidigt följer vi noga hur den snabba AI-utvecklingen påverkar arbetsmarknaden på längre sikt, säger Mattias Persson.

Fyra risker som kan förändra utsikterna

Trots att världsekonomin hittills visat stor motståndskraft ser Swedbank flera betydande risker framöver:

• Ett eskalerat krig i Mellanöstern som driver upp energi- och råvarupriser ytterligare.
• En avmattning i de omfattande AI-investeringar som i dag är en viktig drivkraft bakom tillväxten, särskilt i USA.
• Nya handelshinder mellan USA, EU och Kina.
• Växande oro kring offentliga finanser och statsskulder, inte minst i Frankrike.

– Världsekonomin har klarat både högre energipriser och stigande räntor bättre än väntat. Men motståndskraften är inte obegränsad. Flera av de risker vi ser i dag har potential att påverka både tillväxt, inflation och finansmarknader betydligt mer framöver, säger Mattias Persson.

Stramare ekonomisk politik väntar

Enligt Swedbanks bedömning kommer både penningpolitiken och finanspolitiken att bli mindre expansiva under de kommande åren.

– Oavsett konstellation på nästa regering bedömer vi att utrymmet för nya finanspolitiska stimulanser blir mindre. Fokus kommer i högre grad att ligga på att stärka de offentliga finanserna, säger Mattias Persson.

Svalare bostadsmarknad

Bostadsmarknaden präglas fortsatt av hög aktivitet och priserna har stigit med drygt 3,5 procent hittills i år. Framöver väntas bostadsmarknaden fortsätta att utvecklas stabilt, men räntehöjningarna bidrar till att bromsa utvecklingen något nästa år. Det innebär att prisökningarna begränsas till omkring 2 procent per år 2027–2028.

Rapporten finns bifogat i pressmeddelandet och på Swedbanks hemsida, www.swedbank.se/seo.

Kontakt:

Mattias Persson, chefekonom, tfn +46 73 094 29 56, e-post mattias.persson@swedbank.se  

Love Liman Jacobsson, pressansvarig, tfn +46 72 233 92 32, e-post love.liman.jacobsson@swedbank.se