Flera av de stora centralbankerna höjde styrräntorna under månaden. FED, ECB och Bank of Japan höjde alla med 0,25 procentenheter och även Norges Bank följde efter. Signalerna är tydliga om att fler höjningar är att vänta på flera håll. Riksbanken valde att avvakta, men var tydlig med att även den svenska styrräntan kommer att höjas. Det kan ske redan vid nästa möte i början av november, även om exakt när fortfarande är osäkert. Ytterligare höjningar väntas därefter. Riksbankens guidning pekar mot totalt upp till tre höjningar, motsvarande 0,75 procentenheter. Marknaden prisar dock in något mer än så, vilket visar att osäkerheten fortfarande ligger på uppsidan. I spåren av centralbankernas besked, den fortsatta osäkerheten i Mellanöstern och nya frågetecken kring skuldsättningen i flera stora ekonomier steg räntorna på bred front. Amerikanska räntor steg omkring 50 baspunkter och är nu på nivåer som inte setts sedan början av 2000-talet. Även i Europa har räntorna stigit kraftigt. Franska räntor är ett exempel där marknaden tydligt börjat prisa in en ökad oro kring landets ekonomi. I Sverige steg räntorna också, men inte lika mycket. De flesta löptider steg med omkring 30 baspunkter. Kreditmarknaden har däremot klarat sig relativt väl. I Sverige är kreditmarginalerna i stort sett oförändrade, med undantag för de mest räntekänsliga sektorerna. Framför allt inom fastigheter har marginalerna ökat med omkring 15–30 baspunkter. Efter ett starkt år med fallande kreditmarginaler hade nivåerna kommit ner ganska långt. Det har varit en kombination av positiva fundamenta och stora inflöden till kreditmarknaden som drivit utvecklingen. Mot den bakgrunden är det naturligt med en viss korrigering, och vi ser den som sund. Högre räntor innebär samtidigt högre finansieringskostnader för företagen. Vår bedömning är att bolagen generellt kan hantera detta utan att deras nyckeltal försämras till osunda nivåer. Den större frågan är snarare vilka effekter ett högre ränteläge får på konjunkturen och konsumtionen. För fonden innebär högre räntor också att den löpande räntenivån stiger. Majoriteten av fondens obligationer har kuponger kopplade till 3-månaders Stibor, vilket innebär att kupongerna successivt blir högre när Stibor stiger. Om marknadens nuvarande ränteprissättning blir verklighet kommer ränteavkastningen i fonden bli knappt 0,5 procentenheter högre än dagens räntenivå.

Månadens avkastning var lägre än den löpande räntenivån. Högre kreditmarginaler i delar av portföljen och till viss del de kraftigt stigande räntorna medförde ett negativt bidrag.

KontakterPareto Asset Management AB, Box 2165, 103 14 Stockholm, Tel 08-790 57 00paretoam.seFölj oss gärna på LinkedIn

Bifogade filerManadsrapport Pareto Räntefond A